Tårar

Började gråta när jag pratade med D för att jag kände mig så ledsen över att jag är här. Jag vill inte vara i Östersund. Hela jag vill vara i Umeå. Och jag vill inte jobba så mycket som jag gör. Jag vill vara i Umeå och vara ledig, jag vill vara med mormor, jag vill fika, jag vill ta det lugnt. Nu har jag inget som helst liv. Nej. Det är grunden och utöver det så vill min kille kanske inte vara med mig.