35+0

Detta att det ska komma ut en bebis genom mitt underliv om fem veckor? Uppskattningsvis 3,5 kilo av en visserligen mycket mycket liten människa, men ändå av en signifikant storlek. Helt sjukt ju. Nu är den lill* så stor att det inte är några små buffar utan mera känslan av att någon som inte är så miniliten längre byter ställning.

34+5

Lilla bebisen (eller magens mått) ligger under kurvan hos barnmorskan, men låg ju alltså över när vi var och gjorde viktskattningen på sjukhuset. Hjärtljudet låg på 144 slag i minuten, den ligger med huvudet nedåt och som det känns så mår den lill* bra. Med kläder på har jag gått upp ungefär 15 kg nu.

34+4

En dag i taget. Puh. Jobbar denna vecka och nästa. Ska bli skönt att inte vara tvungen att sitta på kontoret. En så stor del av tiden här är jag så svag i kroppen och får hjärtklappning. Det går ju bra men tanken på att istället få halvligga där det är bekvämt känns så mycket mer angenäm. Kanske läsa? Imorgon är det sista passet i biblioteket på länge.

34+3

Det känns oftast bättre på förmiddagen. Känner mig då lite mindre tyngd under min egen mage. P bröt nyckelbenet i lördags vilket känns besvärligt. Hoppas han läker ihop fort. Jag orkar ju inte alls fixa så mycket hemma. Lilla Face verkar ha det bra inuti. Jag oroar mig för Livet Efteråt. Vad har vi gett oss in på? Men nu kan jag åtminstone känna att det finns ett slut på att leva med mage och en massa extra vikt. Och sen det där andra, omvälvande livsavgörande. Det är så abstrakt.

33+5

Jag har förresten glömt en kompisbebis! A:s för tidigt födda pojke. Alltså är det sex små. Tre flickor, tre pojkar. Statistiskt så har vi ingen ledtråd då till vad vår blir. Känns förresten som att den flyttar sig nedåt. Så sägs det ju också att det ska bli.

33+4

Den återkommande tisdagsbloggen. Är lite trött idag för jag sov inget vidare. Och så är jag trött/har ont i ryggen. Inte så bra på att jobba alltså. Ska på massage om tre kvart. Sista innan ledighet. Har sökt för sju månader, vi får se hur det blir sedan. Som vanligt är det trångt i magen. Lite ont under höger revben pga en liten som håller på med något där. P är och jobbar idag. Själv för första gången. Han var lite osäker och det förstår jag verkligen. Blir svag i hjärtat av att tänka på det.

33+0

"Jag känner mig som ett hus" sa jag till Christer på jobbet. "Ett ganska litet hus" svarade han. Okej då. Nu är fyra av de fem kompisbebisarna här. Efter två flickor blev det två pojkar varav en ska heta Uno.

32+5

Idag fick vi oss ett bonusultraljud. Vi var på sjukhuset för en viktskattning av bebisen eftersom jag hade ganska lågt BMI vid inskrivningen. Så då fick vi kika på den lill* igen. Jag tror både jag och P var väldigt sugna på att fråga om könet, men sedan gjorde vi inte det ändå. Nu har vi ju gått hela tiden utan att veta. Men det kändes ändå som att vi lät ett tillfälle gå ur händerna. Nåja. Bebisen var större än det verkat på BVC. Nästan 2 300 gram. Strax över normalkurvan. Kanske är det en pojke ändå. Det är ju det jag tror.

31+6

Två av fem kompisbebisar levererade. Nu är det tre kvar innan vi står på tur. M och A ska bli tre genom planerat kejsarsnitt på måndag. E och P har BF 17 juni och U och P alltså den 22 juli. För oss kan det ju dröja tio veckor till. Det är ju en evighet, det kan omjöligt få plats mer inuti nu!

31+5

Ser lite ut som en lösmage tycker jag.

31+4

Pratade med U igår. Deras lilla flicka ska komma den 22 juli. Annars har jag läst i Gudrun Abascals "Att möta förlossningssmärtan" och känt att informationen lugnar mig till viss del. Försöker förbereda mig mentalt på att vad som helst kan hända. Smärtan beskrivs med all sin kraft. "Bara att amputera ett finger utan bedövning skattas värre." Men att det viktigaste är inställning och att man känner sig trygg och tror på sin egen insats i processen. Hur jag kommer reagera när vi väl är i förlossningssituationen är omöjligt att veta, men det tycks handla mycket om att undvika rädsla. Sen verkar allt så fiffigt ordnat av kroppen; hur bebisen vrider sig ett kvarts varv för varje gång den rör sig nedåt. Sådana saker. Hoppas att allt kommer att gå bra för oss.