Lämna mig inte här

Idag längtar jag efter D. Saknar eftermiddagar med kaffe och kramar. Jag vill ha vardagen och tryggheten och sällskapet - för sånt slätar över och fyller igen alla vassa hål av ensamhet och otillräcklighet. Bäddar in dem så att de inte gör så ont som när de står nakna.

None-trick pony

Jag behöver en ventil. Det är söndag och jag håller på att gå i bitar. Jag vill för allt i världen ha sällskap. Jag vill inte vara själv. Jag vill att någon ska vilja vara med mig. Ensamheten är inget värd. Jag kan ingenting. Jag är inget värd. Jag är sämst i hela världen. Därför behöver jag en kram. Och några snälla ord.

Vilket jävla liv det är.

He is a chorus

Jag vet just inte. Jag är alldeles säkert kär i musiken. Musik är det bästa som finns.

Now I just sit on the ground in your way

Det är mellan -20 och -25 grader ute. Jag sitter i ett fönster, det drar lite kallt från glaset men jag behöver några minuter för mig själv. Jag är trött. Försöker vara i nuet, låta bli att tänka. Jag vill bara inte inte räcka till. Jag vill så gärna vara omtyckt.

I've fallen far down the first time around

Men den fullkomliga maktlösheten i att sitta och vänta! Det händer mig alldeles för ofta. Varför vill jag så mycket? Varför känns det som att jag är så ensam i allt jag vill? Varför är det ingen som synkar med mig så att jag inte behöver kämpa så mycket? Jag blir så trött. Och det blir snart försent och hela dagen blir då en evig väntan på nåt som aldrig blev. Det är väl bra att jag hoppas, men det gör så ont att göra det förgäves.

Jag förleds

Det kan vara så att jag måste bli hel först. Men det vore så mycket skönare att slippa lägga ner år och dag på att laga sig. Det är kortsiktigt, jag vet, men lockande.

Brr

Ojdå, jag har visst frusit fast.

Vad ska komma först?

Nej, det har inte blivit sämre. Men jag är alltjämt vilsen och förvirrad. Det är synd att jag tror så illa om mig själv. Det försvårar. Så jag önskar mig bekräftelse, fast den som borde ge den till mig är förstås jag själv. Men det ligger närmare till hands att tro att jag lättare kan göra det om någon annan gör det först. Men det kan faktiskt även vara så att det blir lättare för någon annan att ge mig bekräftelse om jag gör det först.