Friday, August 31, 2007

äldre

Det är kallt, det blåser så att löven vänder sig ut och in. Jag kände mig som 17 år igår. Idag känner jag mig äldre och avundsjuk. Jag tror kanske att jag måste flytta tillbaka till Stockholm.

Thursday, August 30, 2007

Tillbaka

Jag är i Östersund, det är kallt. Grinigt som det bara kan vara här. Jag minns.

Sunday, August 19, 2007

Luftfuktighet

Jag är trött, jag har en överansträngd axel, jag är tillbaka i Umeå. Jag minns Stockholm som varmt och fuktigt med svala tunnelbanestationer och kvalmiga bussar. En massa timmar i en het videobutik förstås, fast där var också svala och ljumma kvällar då jag hade pengar i fickorna.

Det är jobbigt att vara i en stad och att trots duschar och nytvättade kläder aldrig känna sig fräsch. Men jag minns min sista kväll som var på Snottys uteservering med rosévin och köttbullar, av alla kombinationer. Och två vänner och en bekant. Och helgens fuktiga aftnar med familj och vänner. En kväll hos Simon och på Kvarnen, och en kväll med fest i Jakobsberg hos Lars. En mörk varm kväll, med sådär sensomrig söt doft som jag bara känt i Stockholms förorter och i Östersund. Ungefär.

Tuesday, August 7, 2007

Saknad i en väska

Jag såg en film och den var bara halvbra men med en scen som fick mig att gråta. En mamma åkte till sjukhuset med akut dåligt hjärta och sonen följde efter, och satt sovandes i väntrummet när doktorn kom ut och sa att hans mamma hade dött. Och han fick åka hem ensam, med väskan han hade packat med de saker hon kunde tänkas behöva under några dagar på lasarettet. Och så fick han packa upp nattlinnet hon aldrig mer skulle bära.

I de vardagliga situationerna är sorgen så stark.

Thursday, August 2, 2007

På jobbet

Varm om fötterna, trött efter gårdagens migrän och medicinering. Helt utmattad faktiskt. Hur kan det vara så när jag varit ledig i tre veckor? Och ont i nacken och axlarna. Massören sa att jag skulle börja röra på mig så snart som möjligt, men det är så svårt att komma igång.

Hösten ligger framför mig som ett frågetecken, det känns inte så upplyftande. Det är samma problematik som tidigare: drömmarna som försvann och min oförmåga att planera och inneha någon slags exekutiv roll.

Jag har pengar, jag kunde åka till exempel ut och resa. Men jag är handlingsförlamad.