Jag såg en film och den var bara halvbra men med en scen som fick mig att gråta. En mamma åkte till sjukhuset med akut dåligt hjärta och sonen följde efter, och satt sovandes i väntrummet när doktorn kom ut och sa att hans mamma hade dött. Och han fick åka hem ensam, med väskan han hade packat med de saker hon kunde tänkas behöva under några dagar på lasarettet. Och så fick han packa upp nattlinnet hon aldrig mer skulle bära.
I de vardagliga situationerna är sorgen så stark.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment