Vad jag vill ska förändras? Kanske framför allt att jag ska känna mig trygg i min sfär. Att ha en krets som tycker om mig som jag kan luta mig mot. Jag vill känna att jag kan något, har något att bidra med. Jag känner mig så utanför här i Umeå. Jag saknar vänner.
Jag önskar också att jag kände mig säker på P:s kärlek. Att jag inte en så stor del av tiden vore rädd att jag inte längre räcker till.
I dag är det så mycket ångest i mig. Rädslan. Jag kan inte låta bli att tänka att det ändå är något som förändrats i vår relation. Varför kan det inte vara för ett år sedan? Eller ett halvår sedan. Där vill jag vara. Vid julen. Hatar att känna så här.
Tog en tablett i morse, vi testar. För det går inte det här.
Jag vet att jag borde göra mer åt det här, men det sitter långt in att ta sig för. Det har gått så lång tid. Sju år av förtvivlan eller så. Kanske 20 år av självförakt i någon form.
No comments:
Post a Comment