Undrar om den här ångesten är större än den jag hade i januari. Jag tror det. Mer ihållande. Jag kommer inte upp. Och jag tänker på eftermiddagen på Umedalens bibliotek när jag tänkte "jag gör det" och hur jag fann frid i det. Och hur jag inte finner någon frid i det här hur jag än letar.
Dövar ångesten med Oscarsklänningar tror jag bara för att dö inuti av att Natalie Portman är gravidlycklig.
Var jag än tittar.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment