Att inte vilja gå upp på morgonen. För att det känns tomt och trist och tråkigt. Sängen är inte skön. Kuddarna tunna. Jag har borrat mig in i dem förgäves. Jag grät lite innan jag somnade. För att det kändes lika tomt då. Och det är kallt och jag gillar inte att vakna ensam.
Så varje dag kommer jag senare till jobbet, för det tar allt längre tid att förmå mig att kliva upp. Inte för att jag är trött just utan för att jag känner något slags motstånd mot min tillvaro. Det är så dumt och onödigt. Men jag har ju ingenting.
VAD SKA JAG GÖRA?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment