mer negativism

Allt här kommer bara handla om hur tråkigt mitt liv känns och hur ledsen jag är. Jag läser om andras kärlek till popmusik och hur de lever det liv som jag alltid drömde om, och som jag faktiskt också hade ett tag men som sedan rann mig ur händerna. Alldeles säkert för att jag fick en sorg att leva med i varje andetag och kanske för att jag valde fel saker och nöjde mig med dem. Jag vet inte. Men alltid när jag läser fina texter om livet i Stockholm eller världen så blir jag så ledsen för att jag inte är med. Jag vet nämligen att jag kunde varit det, för jag var med. Istället blev det migrän och världens största hål i hjärtat.