Lite ensam ledsen svartsjuk lämnad olycklig trånande undrande. Tänker på de vidriga känslor jag upplevt genom D. Omänskligt är det med sånt. Hatar det.
Vill så gärna ha sällskap och uppskattning. Minns inte vad sådant är när det inte mest av allt är nedbrytning.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment