Var hemma i helgen och umgicks med D igen. Blir lite less på mig själv när jag blir ledsen hela tiden. Fattar att det är jobbigt för D.
Har insett att jag nog inte vill ha den vardag vi haft fullt ut. Vi har det jättemysigt ibland, när vi äter middag eller skrotar framför tv:n eller fikar eller tar en promenad eller vad som helst. Men när vi är med varandra för mycket så fastnar vi i en lätt tristess. Om vi ska vara tillsammans igen då måste vi nog flytta och skaffa våra egna varsina liv.
No comments:
Post a Comment